globalt när befolkningen åldras kommer förekomsten av demens att öka. Samtidigt finns det en trend mot att människor åldras hemma. Därför kommer fler människor att åldras hemma med demens, i motsats till institutionella miljöer. I detta sammanhang har det nyligen skett en förändring i forskningen som undersöker hur människor kan leva bra med konsekvenserna av sjukdomen. Som en del av denna framväxande forskning blir de sociala och rumsliga aspekterna av livet för människor som lever med minnesproblem alltmer av intresse. Syftet med denna artikel är att använda begreppet aktivitetsutrymme för att undersöka den sociala hälsan hos äldre vuxna med minnesproblem och demens som bor hemma. Aktivitetsutrymmedata samlades in från sju äldre vuxna som upplevde minnesproblem och bodde hemma i Nederländerna. Med hjälp av en metod med blandade metoder uppnåddes insikt i deras aktivitetsutrymmen genom gångintervjuer, 14 dagar med global positioning system (GPS) rörelsedata, resedagboksposter och djupintervjuer. GPS-data, resedagboksdata och intervjuavskrifter analyserades med hjälp av en jordad visualiseringsmetod. Våra resultat visar att deltagarna interagerar oberoende i rutinmässiga aktivitetsutrymmen men är beroende av att andra deltar i tillfälliga aktivitetsutrymmen. Interaktioner inom båda dessa utrymmen bidrar till den sociala hälsan hos äldre vuxna med minnesproblem och demens som bor hemma. Dessutom använde deltagarna hanteringsstrategier och beslutsfattande för att upprätthålla autonomi i det dagliga livet. Resultaten kan informera demensvänliga initiativ och socialvårdsplanering.