det är känt av termen grammatik till studien av regler och principer som styr och reglerar användningen av språk och hur ord ska organiseras inom en mening. Men samtidigt är grammatik faktiskt den uppsättning regler och principer som styr användningen av ett visst språk, eftersom varje språk har sin egen och exklusiva grammatik.
grammatik ligger i lingvistikens bana och är indelad i fyra nivåer: fonetisk-fonologisk, syntaktisk-morfologisk, semantisk lexikon och pragmatisk.
grammatik är uppdelad i flera typer som berättar mycket om sina studieobjekt och dess regler. Normativ eller föreskrivande grammatik är en som godtyckligt fastställer regler för strikt överensstämmelse för ett visst språk och naturligtvis föraktar de konstruktioner som inte är standardiserade.
beskrivande grammatik beskriver den aktuella användningen av språket och undviker beskrivande bedömning.
traditionell grammatik är en som sammanställer alla tankar om grammatik som har funnits sedan Greklands och Roms glansdagar. Funktionell grammatik erbjuder en översikt över organisationen av naturligt språk som överväger tre grundläggande regler, tillämpningen av regler på varje språk, främjandet av tillämpningen av uttalanden på interaktion i kommunikation och kompatibilitet med de psykologiska mekanismer som är involverade i bearbetning av ett naturligt språk.
å andra sidan erbjuder generativ grammatik ett formellt tillvägagångssätt för den syntaktiska studien av språk och formell grammatik gäller ordningen för lingvistik relaterad till databehandling. Varje programmeringsspråk inom datavetenskap definieras genom en formell grammatik.
när vi letar efter grammatikens ursprung måste vi gå fram till den tid då skrivandet utvecklades. Under tiden är en exakt historisk rekord år 480 f.Kr. där en studie om Sanskrit visas. Dessutom gjorde Aristoteles, Sokrates och andra viktiga tänkare av antiken sina egna avhandlingar om grammatik.