bladet
stipuler :en stipule är utväxten av hypopodium eller bladbas. Vanligtvis är en stipule en liten struktur som växer på båda sidor av ett blad vid basen, men i många fall är de stora och iögonfallande eller olika modifierade för att utföra specialfunktioner.
typer av stipule
typer av stipuler – det finns flera typer av stipuler, nämligen :- (i) fri-lateral, (ii) adnat, (iii) intrapetiolär, (iv) interpetiolär, (v) ochreat, (vi) foliaceous, (vii) tendrillar, (viii) spinous och (ix) knoppskalor. .
(i) fri-laterala stipuler-dessa är små smala fria utväxter på båda sidor av petiole vid basen. Denna typ finns i de flesta medlemmar av familjen Malvaceae, t.ex. Hibiscus rosa-sinensis (China rose), Abelmoschus esculentus.
(ii) Adnate stipules-här är de två stipulesna fästa med petiole på båda sidor upp till visst avstånd så att petiole-basen verkar vara vinge, t.ex. Rosa sp. (Rosaceae).
(iii) Intrapetiolära stipler-när stipler, förekommer på båda sidor av motsatta blad, förenas genom sina inre marginaler och placeras mellan bladen och stammen, dvs vid axlarna på ett blad, t. ex. Gardenia jasminoides (Rubiaceae). Denna typ är karakteristisk för familjen Rubiaceae.
(iv) Interpetiolära stipler-dessa finns i de flesta växter i familjen Rubiaceae, t.ex. Ixora (Rangan), Anthocephalus indicus (Kadam) etc. Dessa stipuler är små, halvlanserade kroppar som förekommer på båda sidor av motsatta löv, här förenas två par stipuler av de två motsatta bladen genom sina yttre marginaler-som ett resultat omvandlas de fyra stipulerna till två smälta stipuler och visas på två sidor av stammen mellan petiolen i de två motsatta bladen.
(v) Ochreate stipules-Ochreate stipules är mantelliknande och mer eller mindre rörformiga i struktur, som omsluter större del av internoden. I denna typ flera stipuler förenas tillsammans för att ’ bilda den omslutande manteln. Dessa stipler är den karakteristiska egenskapen hos familjen Polygonaceae, t.ex. Polygonum barbatum (Pani marich), Rumex vesicarius (Chuka palang) etc.
modifierade stipuler
modifierade stipuler
(vi) Foliaceous stipule-Foliaceous stipuler är mycket iögonfallande och stora bladliknande på båda sidor vid bladbasen. I Pisum sativum (Papilionaceae) ser foliaceous stipules ut som stora broschyrer. I Lathyrus aphaca (Jangli matar, Papilionaceae) modifieras hela bladet till tendril, de stora bladformiga halvtriangulära stipulerna fungerar som löv.
(vii) Tendrillar stipule-i denna typ blir stipulerna modifierade till coily och smala tendrils som hjälper växterna att klättra upp. Tendrillar stipules finns i Smilax zeylanica (Liliaceae).
(viii) Spinous stipules är de som är modifierade för att bilda spinous strukturer, t.ex. i Capparis Spinosa (Capparidaceae), Zizyphus mauritiana (Rhamnaceae), Acacia sp’ (Mimosaceae) etc. stipulerna modifieras till skarpa spetsiga strukturer. Dessa ryggar fungerar som defensiv funktion.
(ix) Convolute stipules eller Bud-scales-när stipules modifieras till membranösa skalliknande strukturer och skyddar knoppar genom att täcka runt, t.ex. Artocarpus heterophyllus, Ficus benghalensis (Moraceae) etc. Funktionen är skydd av knoppar.
fuctions av stipules: funktionerna hos stipules är olika; dessa är, (A) skydd av bladknopp, (b) kvarhållande av fukt i vissa fall, (c) funktion av löv t. ex. som av foliaceous stipule, (d) som defensiva organ av spinous stipules, (e) som organ av stöd av tendrillar stipules.
Stipel-dessa är två små stipule-liknande bihang, närvarande vid basen av en broschyr i vissa sammansatta blad. Stipels ses i många släkten som tillhör familjen Leguminosae t.ex. Dolichos lablab, Vicea faba, Desmodium sp. osv.
strukturen av olika blad Apices: toppen av lamina (bladblad) antar olika former. Formen på bladspetsen är viktig ur taxonomisk synvinkel. Följande är de vanligaste typerna av blad apices :
blad apices
1.Akut-bladspetsen är skarp spetsig – vars sidor är raka eller något konvexa. Exempel: Mangifera indica (Anacardiaceae), Hibiscus rosa-sinensis (Malvaceae) etc.
2. Acuminate-det är en typ av längre akut topp, vars sidor är lite konkava, d.v. s. akut topp med sidor som har krökning. Exempel: arter av Holarrhena (Apocynaceae), Ecbolium (Acanthaceae) etc.
3. Aristate-Leaf-apex avslutas av en smal ofta borstliknande appendage, vanligtvis fortsättningen av mitten av venen, t.ex. Bambusa sp. (Poaceae).
4. Apiculate-en liten och skarpt vinklad struktur projicerad från rundad apex 6-8
Tinospora cordate (Menispermaceae).
5. Stump-när spetsen inte är skarpt vinklad men trubbig. Exempel: Ficus benghalensis (Moraceae).
6. Caudate-bladspetsen är lång, smal, svansliknande (caudus-svans) och slutar i en punkt. Exempel: Ficus religiosa (Moraceae).
7. Cirrhose-bladspetsen slutar i en smal lindad eller tendrilliknande struktur exempel : Musa sp. (Musaceae), FIagellaria indica (Flagellariaceae) etc.
8. Cuspidate-spetsen är inskränkt i en eiongated skarp spetsig och styv spets. Exempel: Agave sp. (Agavaceae) och många medlemmar av familjen Rubiaceae.
9. Emarginat-bladspetsen är försedd med en skarp triangulär Hack. Exempel: broschyrer av vissa arter av Cassia (Caesalpinaceae), Buxus wallichiana (Buxaceae) etc.
10. Mucronate eller Cuneate-Apex är trubbig eller rund eller platt men har en kort triangulär punkt i mitten. Exempel: Statice mucronata (Plumbaginaceae), Rhizophora mucronata (Rhizophoraceae), etc.
11. Retuse-bladspetsen är trubbig och med ett brett Grunt hack i mitten. Exempel: Bauhinia sp. (Caesalpinaceae), Vaccinium sp. (Ericaceae) etc.
12. Trunkera-bladspetsen är platt, mer eller mindre rakt över eller något konkav som om den plötsligt är ut vid spetsen. Exempel: Liriodendron tulipifera (Magnoliaceae).