du är en naturlig givare. Att hjälpa andra ger dig glädje. Oavsett om du gör det professionellt, eller om det är mer som en hobby, känner du dig mest uppfylld när du stöder en annan människa. Men under de senaste dagarna, veckorna eller till och med månaderna har det känts tyngre än att bekräfta för dig.
känner du igen dig själv i dessa ord, älskade?
du känner att du har förlorat dig själv och glömt vem du är. Du vet att du är tänkt att göra något större, men du känner att du inte har något kvar att ge. Själva tanken oroar dig, till och med deprimerar dig.
du börjar tvivla på din tro, till exempel ”om du lägger ut bra, kommer bra att återvända till dig” eller ”universum har din rygg.”
slår något av detta scenario nära hemmet för dig?
när du befinner dig på den platsen där du dräneras kan din kropp manifestera de tomma känslorna genom att skicka fysiska signaler om att något är avstängt. Naturligtvis oroar du dig ännu mer.
det svåraste är att alla är så vana vid att du är givaren, räddaren, den som har energin, svaren och lösningarna, att du agerar positivt och modigt mot omvärlden medan du dör inuti.
du är inte ensam, älskade verkligen!
inte bara har jag och många kvinnor jag känner gått igenom perioder av känsla av att vi inte har något kvar att ge, men det finns en välsignelse att känna sig dränerad.
att känna att du inte har något kvar att ge är inte en kris, ett bakslag, en holdup.
att känna att du inte har något kvar att ge är faktiskt en välsignelse, en vändpunkt, en möjlighet.
vad är välsignelsen i att känna sig utarmad?
du är trött från att ge. Du är utmattad från att” se ” djupt och från att ta på andras smärta.
detta tillfälliga block ger dig pausens gåva.
din kropp, hjärta och själ skriker, ” ge oss en paus!”
det är dags att pausa. Det är dags att vila. Inte bara fysiskt utan mentalt. Det är dags att reflektera. Det är dags att fokusera på dig.
det första du vill göra är att titta på din nuvarande egenvårdspraxis och ändra den så att den matchar vad du behöver. I Beacons of Change-metoden finns det fyra typer av egenvårdspraxis: stimulerande, icke-aktiv, reflekterande och kreativ. Läs mer om dem och utforma en förnyad egenvårdsplan med den här artikeln.
när du förstår det behovet av en paus, vila och en modifierad egenvårdspraxis kan du sedan titta på de andliga aspekterna av att känna att du inte har något kvar att ge.
Vad är den andliga möjligheten att känna sig Tom?
Låt mig gå rakt på sak eftersom detta är oerhört viktigt. Det andliga budskapet är detta:
- Detta är nästa utveckling av din själ, älskade.
- du kallas för att expandera.
- du håller på att sträckas till att ta nästa steg i din andliga resa.
- du erbjuds en möjlighet att ansluta till något större än dig själv. Något större än att hjälpa andra. En större service och en djupare känsla av uppfyllelse.
för några år sedan, när jag körde ett framgångsrikt företag och kände mig uppfylld för att göra skillnad i andras liv, märkte jag att jag var tröttare än vanligt. Mitt heliga arbete började kännas tråkigt för mig. (Hur är det ens möjligt?) Jag kände mig mindre entusiastisk över att vakna på morgonen för att göra det jag älskar mest: coach, mentor, undervisa och hjälpa kvinnor att övervinna block och växa. Jag ska vara ärlig. Jag fick panik. Jag började en självrannsakan process, och det tog några månader för mig att äntligen höra meddelandet: jag var redo att flytta in i nästa utveckling av mitt arbete.
jag blev djärvare om att tala mitt budskap ut till världen. Jag gick in i min fulla kraft, och nu hjälper jag andra kvinnor att göra detsamma. Fyrarna av förändring varumärke föddes.
här är den nedersta raden.
när du känner att du inte har något annat att ge
och så djupt i ditt hjärta försöker din själ att få din uppmärksamhet
paus. Resten. Ta hand om dig själv. Be om vägledning. Sök stöd och luta dig på kollektiv visdom så att du kan ta nästa steg i din andliga resa. Ha tålamod.