Lon Chaney spelar en seriemördare med två tummar på ena sidan som gömmer sig från polisen genom att posera som en armlös knivkastare i en resande cirkus. Han blir kär i Joan Crawford, som är rädd för mäns händer. Efter att ha strypt sin far bestämmer Chaney sig för att skära av sina egna armar på riktigt för att vinna Crawfords kärlek, som man gör. Kaos följer. Jag gjorde inget av det.
Detta är mitt bidrag till de klassiska symbiotiska samarbeten Blogathon värd Cinemavens Essays from the Couch. Var noga med att läsa de andra fantastiska inläggen!
behöver du mig att låna dig en hand?
det säkraste sättet att berätta att någon aldrig har sett en tyst film är när de börjar prata om soppy dramas och melodrama clich avsugningar. Det finns bara ett sätt att hantera en sådan person: sätt dem ner och presentera dem för Lon Chaney. Soppy? Ha! Och medan de kunde vara melodramatiska, fans av Chaney vet att hans filmer var till skillnad från allt annat som gjorts före eller sedan.
Chaney satt fast i biroller varvat med ledande delar av varierande kvalitet tills han slog det stort på Universal med Ringaren i Notre Dame och Fantomen på Operan. Medan dessa bilder visade Chaneys skicklighet med smink och hade stunder av äkta terror och läskighet, bör hans arbete på MGM inte förbises. Även utan smink, han skickade rysningar ner ryggraden i roaring twenties och blev en av de största box office drar av den tysta eran.
en stor anledning till den nya nivån av läskighet var Chaneys återupplivade samarbete med regissören Tod Browning. Browning är känd idag för Dracula och Freaks men ingenting kan toppa hans vansinniga tysta arbete. (Chaney dog innan duon kunde återförenas i talkies.)
idag kommer vi att titta på ett av de mest kända och populära av Chaney-Browning-samarbetena. Duon spred sin läskiga pall över soliga Spanien och hänge sig skamlöst i det bisarra, groteska och makabra. Låt oss se om filmen lever upp till sitt rykte.
( eftersom den här filmen är så populär kommer recensionen att bli relativt bortskämd, även om jag inte kommer att avslöja slutet.)
Alonzo Armless (Lon Chaney) är en stjärnknivkastare på en resande cirkus. Han kastar olika vassa föremål med fantastisk noggrannhet med bara fötterna. Alonzos assistent är Nanon (Joan Crawford), cirkusägarens dotter. Alonzo är besatt av Nanon men hon beundrar den modiga Malabar (Norman Kerry, som hade spelat Chaneys romantiska rival i Operaens Phantom).
Standard kärlekstriangel Grejer? Ja, det är men vänta några minuter eftersom saker börjar bli otroligt konstiga. Du ser, Alonzo är inte riktigt armlös. Han är en mördare som har två tummar på sin vänstra hand. Eftersom hans föredragna dödsmetod är kvävning, kommer tell-tale tumavtryck på hans offers halsar lätt att identifiera honom som förövaren. För att gömma sig, snör han sina armar bakom ryggen och lever som en armlös Artist. (Chaneys antic var en kombination av sin egen fysiska förmåga och den smarta användningen av en fotdubbel.)
Alonzo har lyckats maskera sig in i Nanons förtroende och hans låtsade brist på lemmar är en stor anledning till varför. Nanon har famlat och pawed av så många män att hon har utvecklat en fobi av mäns händer. Självklart, hon har inget att frukta från Alonzo eller så tror hon. Faktum är att Alonzo använder sin förtroendeposition för att öka Nanons rädsla. Han råder privat Malabar att Nanon gillar grova saker och han borde bara ta tag i henne om han vill vinna hennes kärlek. Detta går över så bra som du kan föreställa dig.
Nanons hemska far, Zanzi (Nick de Ruiz), är inte ett fan av Alonzo eller hans uppmärksamhet på sin dotter. Att tro att Alonzo inte kan slå tillbaka, Zanzi slår honom men Malabar kommer till undsättning. Senare den kvällen har Zanzi olyckan att se att den ”armlösa” knivkastaren faktiskt har alla sina lemmar och Alonzo stryper honom för att tysta honom. Nanon bevittnar mordet från fönstret på sin vagn. Hon ser inte Alonzos ansikte men hon ser den dubbla tummen.
efter Zanzis mord övertygar Alonzo Nanon att lämna cirkusen och stanna hos honom. Han hoppas att han kan kväva romantik med Malabar i sin linda och vinna hennes kärlek, men det finns bara ett problem: om han får vad han vill och Nanon gifter sig med honom, hon kommer säkert att upptäcka att han har armar och inser att han mördade sin far. Alonzos enda förtroende, Cojo (John George), råder försiktighet.
senare sätter Alonzo sig ner för en cigarett och Cojo börjar skratta. Även om alonzos händer är fria, tänder han fortfarande sin cigarett med fötterna. Han har glömt att han har armar. Detta planterar fröet av en ide. Vad händer om…
Alonzo har en tidigare medbrottsling som nu är kirurg. Antag att han skulle … Japp, de åker dit. Alonzo har sina armar avskurna. Vad han inte vet är att medan han återhämtar sig från operationen har Nanon sett Malabar. Strongman har äntligen pusslas ihop varför hon är rädd för honom och lovar att hjälpa henne att övervinna sin fobi genom att behandla henne med respekt och hålla händerna utom synhåll.
vår verkligt armlösa knivkastare återvänder hem med stjärnor i ögonen och tror verkligen att föremålet för hans besatthet är inom räckhåll. Nanon hälsar Alonzo med en kram och kyss men märker omedelbart att hans ram, inte längre vadderad av hans dolda armar, är mycket smalare. Har han varit sjuk? Jag bör notera att titelkortet vid denna tidpunkt (Alonzo säger att han inte har varit sjuk men har ”förlorat lite kött”) inte skulle ha låtit nästan lika olycksbådande för 1920-talets publik utan den armskärande bakgrunden. Periodens filmtidningar talar ofta om stjärnor som sätter på kött, förlorar kött etc. hur moderna kändisnyheter talar om att sätta på och förlora pund. Skämtet är mycket slicker om du är bekant med periodens skrivstil.
Nanon förklarar att de kan gifta sig, mycket till Alonzos glädje. Han inser sitt misstag när Nanon kallar Malabar. Paret demonstrerar sedan framför Alonzo hur fullständigt botad Nanons hand-o-fobi är. Twang! Sanity knäppte! Tja, vad som var kvar av det.
vi slutar här men det förstör inte någonting att säga att saker blir lite våldsamma.
Chaney och Browning var släktingar med smak för det makabra och det okända är förmodligen deras mest populära samarbete. Medan publiken 1927 inte var helt säker på vad de skulle göra av bilden, kan moderna publik inte tyckas få nog av Alonzo och hans vridna ide om romantik.
Chaney och Browning gick båda in i filmer i början av 1910-talet och samarbetade först för 1919-talet the Wicked Darling, en brottsbild där Chaney spelar en bestial gangster. Det var en match made in hell som skulle upprepas under hela 1920-talet. i sin bok An Evening ’ s Entertainment skriver Richard Koszarski att Browning var den mest sympatiska av Chaneys medarbetare. Han förstod intimt överklagandet av mannen med tusen ansikten och använde sin egen bakgrund med karnevaler och cirkusar för att hjälpa till att skapa off-kilter världar som visade sin stjärna till perfektion.
medan väster om Zanzibar är onekligen sleazier och The lost London After Midnight innehöll mer traditionella skräckelement, är The Unknown den galnaste filmen från ett skådespelare-regissörslag som utmärkte sig vid klättring på crazy train.
de ledande artisterna verkar inspirerade av den galna historien de har fått. Chaneys prestation dyker direkt in i ham-territoriet men jag är inte säker på vilken annan väg han kunde ha tagit eftersom han spelar en dubbeltumad mördare. Alonzo är verkligen en av Chaneys mer osannolika karaktärer, även om skådespelarens naturliga karisma visar igenom och vi förmodligen sympatiserar med honom mer än han förtjänar.
Joan Crawford är tilltalande och flirtig, hennes stjärnkvalitet är lätt uppenbar vid denna tidiga punkt i sin karriär. (Hon beskrev Lon Chaney som en fullständig älskling att arbeta med och fann att hans intensiva skådespel var en inspiration.) Även Norman Kerry, som i allmänhet postade i sina föreställningar från en annan kontinent, lyckas vara trovärdig och sympatisk som den glada Malabar.
Nanon och Malabars förhållande hanteras med mer omsorg än många romanser från den tysta och klassiska filmtiden. Ofta skulle äldre filmer belöna den manliga friaren som minst respekterade hjältinnans gränser, beskrivs som ”grottman” – metoden i den tysta eran. (Detta var dock ingenting jämfört med de så charmiga 1950-talet. det decenniet vinner Icky-Patooey ”Romance” – priset men det är okej, tydligen, för pudelkjolar!)
medan Malabar börjar som en grabby kille, inser han snart att Nanon finner honom skrämmande. Men hon verkar också gilla honom. Istället för att ta Alonzos tvivelaktiga råd och bli mer aggressiv, backar Malabar och observerar. Så snart han inser att Nanon har en fobi, anpassar han sitt beteende för att respektera hennes gränser. Bra kille! (Och bara för att vara tydlig är Nanon extremt lockad till Malabar från början men hennes fobi håller henne tillbaka. Detta är inte en fråga om ”översittare henne tills hon går du” utan snarare en man som är förvirrad eftersom en kvinna han gillar drar honom närmare och sedan knuffar bort honom till synes på måfå.)
Alonzo, å andra sidan (heh heh heh), vill öka sin rädsla för att dra henne närmare honom. Under den första akten spelar na ouguive Malabar rakt in i hans händer genom att försöka stjäla omfamningar med Nanon (överfallet-för-proxy-aspekten är störande) men Alonzo underskattade sin romantiska rival. Malabar kommer inte att dela atomen men han är i grunden en trevlig kille och han bryr sig verkligen om Nanon, vilket gör att han kan avslöja sanningen. Alonzo älskar inte riktigt Nanon, han vill bara ha henne, vilket leder filmen till sin bisarra amputationsscen.
filmen fungerar också bra när de tre punkterna i triangeln delar scenen. En av de bästa scenerna i filmen är Nanons förlovningsmeddelande när hon meddelar att hennes fobi är botad och hon älskar händer nu. Malabar tassar på Nanons kropp och hon fnittrar när Alonzo skrattar, hans sinne är ganska borta. Det lyckliga paret antar att deras vän skrattar med glädje och så skrattar de tillsammans med honom. Det är härlig, sjuk dramatisk ironi.
om du aldrig har sett det okända men allt detta låter som en spark för dig, fortsätt och kolla in det. Chaney-och Browning-samarbetena är definitivt inte för de lätt förolämpade men om du lägger undan squeamishness hittar du en verkligt unik bild. Det har aldrig funnits en annan film som The Unknown. Huruvida det är bra eller inte beror på din synvinkel.
filmer tyst ’ S Score: Macau
Var Kan jag se det?
The Unknown släpptes på DVD som en del av TCM: s Lon Chaney-samling.