Selma Lagerl Jacobf förnyad berättande prosa, inspirerad både av symbolik och modernism, blev världsberömd och översattes till många språk. Hon fick Nobelpriset 1909 och blev medlem i Svenska Akademien 1914.
Selma Lagerl Jacobf föddes på gården av M Jacobrbacka, den femte av sex barn, och kämpade sig fram till undervisning college i Stockholm. Hon kvalificerade sig vid tjugotre års ålder, fick anställning i Landskrona och debuterade tio år senare 1891 med publiceringen av G Askorsta Berlings saga (Eng. tr. Historien om G. A. B. Berling), som djärvt bröt med den dominerande traditionen av litterär realism. Hon satte sin historia i V. A. R. R., i myter och berättelser från det förflutna, och hennes bok var en enorm framgång. Efter hennes novellsamling Osynliga l jacobnkar (1894; Eng. tr. Osynliga länkar) hon skrev en roman från Sicilien, Antikrister mirakler (1897; Eng. tr. Antikrists mirakel) byggd kring frågan om socialism. Efter en Herrg avsugningssug (1899; Eng. tr. Från en svensk gård) publicerade hon Jerusalem I-II (1901-1902; Eng. tr. Jerusalem). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige I-II (1906-1907; Eng. tr. Nils underbara äventyr och Nils Holgerssons ytterligare äventyr), skrevs för grundskolor och gymnasier.
hennes skrivande fokuserar på strategier för unga kvinnor att överleva fysiskt, mentalt och moraliskt i ett patriarkalt samhälle, vilket är särskilt tydligt i Herr Arnes penningar (1904; Eng. tr. The Treasure) Liljecronas hem, 1911, Körkarlen, 1912, Tösen från Stormyrtorpet (1913; Eng. tr. The Girl from Marsh Croft), Dunungen, 1914, Kejsaren av Portugallien (1914; Eng. tr. The Emperor of Portugallia), and in Löwensköldtrilogien (1925 and 1928; Eng. tr. Charlotte Löwensköld). Active in peace, territorial, environmental, and women’s issues, her novel Bannlyst (1918; Eng. tr. The Outcast), was an ardent appeal against war. Her last major work, Dagbok (1932; Eng. tr. The Diary of Selma Lagerlöf), completed her autobiographical series that includes Mårbacka (1922; Eng. tr. Och ett barns memoarer, 1930.
publiceringen av hennes brev till sin författarvän Sophie Elkan, du l sackaros mig att bli fre, 1992, publicerad av Ying Toijer-Nilsson, avslöjade för världen den dolda iver bakom hennes officiella bild som en ogift författare vars enda passion var att skriva. Moderna författare som Sara Lidman och Kerstin Ekman har funnit inspiration i hennes prosa, som har lockat nya, stora publik genom TV och film, till exempel i Bille Augusts filmatisering av Jerusalem, 1996, och i Per Olov Enquists pjäs Billedmagerne, 1998.
Vidare läsning
Jennifer Lynn Madler: det litterära svaret från tyskspråkiga författare till Selma Lagerl Jacobf, 1998
Anne Theodora Nelson: den kritiska mottagningen av Selma Lagerl Jacobf i Frankrike, 1962
Elizabeth Ann de Noma: flera melodrama: skapandet och omarbetningen av tre Selma Lagerl Jacobf-berättelser i den tysta eran
Folkerdina Stientje de Vrieze: fakta och fiktion i Selma lagerls självbiografiska verk, 1958